- två har blivit tre

… som är busigast i världen. Åtminstone så känns det i alla fall som det ibland. Det är faktiskt riktigt gulligt. Som den har sig! Ännu bättre blir det när det kan kännas hela vägen ut med allt bus – för makens skull. Under tiden så får jag njuta av det på egen hand.

Utöver buset så är jag mest tjock nu för tiden. Böckerna förvarnade mig på massa viktuppgång, men det är en sak att läsa det och en helt annan att uppleva det. Personligen så tycker jag att det är en otrolig ‘hit’ att expandera ungefär 1 cm i midjemått om dagen. Lite charmigt si så där. Det var nästan ärligt eftersom magen numera början utforma en liten sådan där bula. Det är charmigt, även om vägen dit har varit mindre smickrande. Framför allt har det gjort mina mornar mycket enklare, då jag inte längre har 72 outfits att välja mellan (svart, svart eller svart) utan numera får nöja mig mellan 6 stycken (svart, svart eller svart).

En tjock tös, 18+6

Jag har i och för sig alltid mysfredagar. Men denna är speciell. Den har varit sådär extra vuxen och i eftermiddag ska vi inhandla en ny byrå till hallen. Det kanske inte låter så speciellt mysigt, men anledningen till att vi behöver den är ju bebisen. Vilket gör en alldeles varm inombords Den kommer med andra ord ha flera lådor reserverade för bebisens saker. Hur mysigt som helst ju. Vi har bestämt att ta allt i etapper, så att det inte klumpas ihop på slutet. Känns mycket skönare för plånboken på det sättet också. Det vuxna jag har haft för mig idag var att göra en extra inbetalning på billånet. Hej kära bank, här har ni 5000 kronor. Så att vi är kvitt det till sommaren. Även det för den lilla knoddens skull.

Knodden har troligtvis börjat bli väldigt aktiv. Det eller så har mitt tarmsystem uppfunnit helt nya sätt att hoppa runt i min mage. Så ja, det är nog knoddis som bråkar lite. Längtar faktiskt lite till när det där busandet kommer att bli ännu verkligare, och framför allt till när Tomas kan ta del av det. Han är så lycklig över allt det här ochjag lider verkligen med honom att han inte kan vara lika delaktig som jag. Det är ju fysiskt omöjligt. Men liksom, när sparkarna kommer att börja synas och kännas utanför – då blir han ju en del av det. Det kommer att vara fantastiskt.  Hur eller hur, nu är det nog dags att återgå till plockandet och fixandet. Snart kommer ju världens bästa man hem också!

En tjock tös, 17+1

… sådär så att man ser lite onyttig ut. Jag gillar det. Lite i alla fall. Men det är inte särskilt billigt att gå och bli tjock om vintern. Särskilt inte när det egentligen inte handlar om att man behöver byta upp sig i storlek – man måste ju helt ändra passform. De fåtal affärer som erbjuder mamma-kläder, låt oss inte riktigt klappa händerna för gyllene utbud, är så pass giriga att de passar på att ta riktigt med betalt också. För man måste ju faktiskt ha kläder, gärna några ombyten och framför allt när man jobbar med ungdomar varje dag så skadar det ju inte… Affärerna vet detta – så det kostar. Den enda vinterjacka som jag hittat – som expanderar utefter att magen gör det – tyckte Polarn och Pyret att det var passande att sätta en prislapp á 1700 kronor på. Som tur är, och nu menar jag verkligen att jag har haft tur, så hittade jag allt jag behövde här i Tofta. Utan att det kostar mig ett öre.

Pappa hade både jacka + termobyxor från Sudrets som aldrig var använda på grund av gigantisk storlek. I svart! Mamma hade flertalet svarta tunikor som blivit för stora för henne. Man tackar! Så himla fina – och det bästa av allt är att jag lätt kommer att kunna ha dem i flera månader framöver. Okej, det är inte riktigt det bästa av allt, det bästa är att de är i stl. 38 så de kommer att ha sådan där snygg passform överallt och inte bara över magen som är fallet med många mamma-kläder… Jag gillar att modet för tillfället är sådär bylsigt på tapeten. Det fungerar bra för mig. På torsdag ska vi dock bege oss in till stan för lite shopping så man får ju se hur det beger sig. Högst på listan står te + tekanna från Kränku. Men nu – nu ska tant sova. Jag har fått helt galen dygnsrytm sedan jag kom hem. Vara vaken till midnatt – jisses… Haha…

En tjock tös, 14 + 6

Jag tror inte riktigt att jag förstått. Hur stort det här faktiskt är. Det är ju det största vi någonsin kommer att göra. Men för den delen, behöver folk verkligen gå omkring och ta på min mage? Jag går inte runt och klämmer på folk hur som helst, man är ju någorlunda uppfostrad. Måste hitta sådana där tröjor som det står Hands off eller Håll för i helvete tassarna borta från mitt fläsk på eller något i den stilen. Nu har vi ju dessutom begränsat antalet individer som känner till detta, så jag fasar lite för hur det kommer bli när det är allmän kännedom. Har funderat lite på om jag kan klämma tillbaka? Jag menar, när någon klämmer så kanske jag kan sträcka mig fram och klämma tillbaka. Oooh, vad är det som växer här inne då? Julmat?

En tjock tös, 12 + 4

Det var vad det var. Underbart. Att se den lilla knodden alltså. Som det lilla pyret hoppade och hade sig precis i början. Var hur mys som helst att se. Liksom det lilla hjärtat som slog sådär vackert. Allt såg bra ut. Det såg bättre än bra ut. Det var ju det underbaraste vi någonsin sett. Nu är det dessutom bekräftat att knodd är därinne och förväntas vilja komma ut i världen kring den 22 juni 2011.

En tjock tös, 12 + 0