Det är klart att det är en Elvis som bor därinne. Knodd har lyckligtvis ärvt sin mammas genialiska förtjusning i Elvis. Denna upptäckt gjordes under den tidiga morgonen då jag dansade omkring i lägenheten med Elvis på högsta volym. Jag har under en tid nu följt alla anvisningar och spelat musik för lilla bebis. Allt från det ack så populära klassiska till det väldigt enerverande poppiga som tydligen kallas radio. Knodd skrämde halvt livet ur mig genom att reagera hastigt på Britney Spears, men som tur var så var det en engångsföreteelse. Däremot, idag, när jag drämde igång tonerna av vackra Elvis – jisses vilken reaktion! Som bebis dansar omkring därinne. Hur kul som helst. Stänger man av så tystnar knodd, byter man till något annat upphör dansandet och så fort man knäpper igång något av Elvis så blir det glatt igen.
Men det är inte ens det bästa av denna fantastiska nyhet! Knodd har som specialitet att vara väldigt aktiv när jag önskar sova, vilket självklart leder till sömnlöshet. Så förut när jag skulle vila mig en stund så kickade knodd självklart igång. Trött, lite smått irriterad, så prövade jag med att dra igång lite lugna toner av kära farbror Elvis. Efter en liten stund av vridande och vändande så blev knodd helt lugn. Halleluja! Jag har visserligen inte prövat med annan musik för detta syfte, men eftersom det verkar fungera med Elvis så ser jag ingen anledning att experimentera… ;p
Btw – i eftermiddag är det dags för första träffen med föräldragruppen! Jag är lite nervös, eftersom jag inte är så förtjust i folk. Särskilt sådana där positiva människor som tvättar munnen med tvål. Men Tomas är väldigt upprymd och har lovat att sköta socialiseringen. Jag i min tur har lovat att le lite sött och inte kommentera hur folk ser ut. Högt.
En tjock tös, 23+5
YOu go girl, o Knodd =)