Spända på att se hur Molli reagerade på ett annat spädbarns närvaro placerades de två i [...]]]> Idag tändes åter grillen på uteplatsen och två rejäla flintisar vändbrändes. Anledningen till denna njutbara aktivitet var att vi haft besök av ett par från föräldragruppen, Anna och Roger. Med sig hade de lilla Adam, fyra veckor gammal.

Spända på att se hur Molli reagerade på ett annat spädbarns närvaro placerades de två i samma soffa. Ett antiklimax följde då Molli sov sig genom hela besöket.. Vi föräldrar hade i alla fall mycket trevligt och nästa gång vi träffas hoppas vi att den bestämda lilla damen faktiskt kan tänka sig att öppna ögonen när vi har besök.

Frida var väldigt nöjd med aftonen och efteråt proklamerade hon stolt att det var väldans skönt att få kunna diskutera bajs, kiss och projektilspyor vid middagsbordet. Jag kan inte annat än att hålla med, det är gött med bajsprat.

På tal om bajsprat tänkte jag skriva ner ett svar på en fråga. Just detta med att småbarnsföräldrar hela tiden tycks prata om sina barns avföring är nämligen en sak som jag haft undringar om innan vi själva skaffade barn. Varför gör föräldrarna det? Blir man automatiskt hyperintresserad av avföring i samband med förlossningen?

Nej, så är det inte. Småbarnsföräldrar diskuterar aldrig bajs, de diskuterar kvitton. Det är nämligen en väldigt stor grej det här med att bli förälder och tro det eller ej, trots mängden föräldraböcker i bokhandeln finns det ingen bok eller manual som berättar exakt hur ditt barn fungerar och inte fungerar. Något som passar ett barn passar inte tvunget ett annat. Magmassage kan till exempel lindra ett oroligt barn men orsaka falsettskrik hos ett annat. Du är själv den yttersta experten när det kommer till ditt barn. Något som gör det kämpigt när man vill fråga någon om råd..

Denna osäkerhet och den totala omöjligheten att få svar på den ständiga frågan ”Vad är det nu som är fel?” får en att dra sitt hår, svära tyst om natten och se argt på andra föräldrar som verkar ha det lättare än du.

Faktum är att du som småbarnsförälder endast har två saker som ger dig raka svar på frågan om hur ditt barn egentligen mår, besöken på BVC och bajset. På rutinkollarna på BVC mäts och vägs barnet och växer ditt barn enligt kurvorna har du gjort rätt dittills. Problemet är dock att dessa kontroller endast sker med veckors mellanrum och därimellan är du själv med dina funderingar, dina improvisationer och din kallsvett.

Och det är här som allt bajsprat kommer in i bilden. För avföringen är nämligen det bästa, och universella, sättet att få reda på om du gör rätt. Ser det rätt ut, ja då har du också gjort rätt. Och även om alla barn är unika och alla föräldrar har sina egna knep som passar på just deras barn är bajset detsamma.

Så jo, småbarnsföräldrar pratar bajs gärna och ofta. Men för mig är en stinkande blöja inte bara en avfallsprodukt man inte pratar om. Det är ett kvitto på att du gjort rätt det senaste dygnet. En viktig bekräftelse som får en att dra en lättnadens suck och fortsätta gå runt i gryningen för att få ditt obegripligt ledsna barn att sova.

Pappa Tomas