|
|
Idag har LillaBus slagit personligt rekord i kräk. En svår gren som hon börjat bemästra till fullo. Dagens måltavla har varit den kräkvänliga mamma Frida. Hon är inte lika glad i den upptrappade träningen och har idag fått byta kläder fem(!) gånger.
Nu har de två dock blivit vänner igen och just nu ligger LillaBus och snusar lugnt på mammas trygga bröst. Skillnaden från i morse är att det numera finns en handduk mellan Bus och Frida.
Tog också några kul bilder på Bus ikväll när hon vaknade en stund.
Pappa Tomas
Jag fullkomligt älskar vädret som kommit till stan! Mulet, grått och relativt svalt. Som vår lilla nakenfis trivs. Så pass att vi till och med fick på henne kläder efter morgonbadet. Strumpbyxorna behölls dock inte på alltför länge, så svalt är det ju faktiskt inte. Som tur är så har Molli fått en jätteskön och luftig kofta av mormor sin – perfekt för promenader i detta härliga väder. Allra helst när man är söjt i klänning, säg.
Idag ska tösen få massor med besök. Mys! Så, vid tillfällen som dessa är det väl okej att skicka ner maken att inhandla gottis? Kom igen, jag har ju knaprat morötter som en dåre hela helgen medan maken mumsat godis. Fullkomligt orättvist. Vi kan ju komma överens om att jag är mindre glad över dessa graviditetskilon. Många har försvunnit, och fler lär väl ryka per automatik – men di där som jag kommer att få jobba för… De tycker vi inte om. Det är ju sommar, då vill man äta glass mest hela dagen. Nåväl, nu ska jag och min degpåse mysa med en styck MolliBus som precis vaknade.
Mamma Frida
Mjohodå, nog ändras ens åsikt om olika ting när man bli förälder. Bara detta med riktiga varma sommardagar, silket elände. Tidigt vaknar man om morgnarna och kan inte somna om. Och givetvis är detta som allra värst för de riktigt riktigt små.
Små knoddar som Molli har nämligen ett rätt begränsat uttryckssätt. Även om de är uttrycksfullare än man kan tro finns det mycket kvar att önska. En för varm klädsel kritiseras med hjälp av kroppsvridningar och arga skrik. Kroppsvridningar och skrik som även används för att signalera hungrighet, bajsighet och uppmärksamhetbehovighet. Inte lätt att tolka av zombietrötta föräldrar som lämnat allt vad dygnsrytm och punktlighet sedan länge. Tur dock att det går att mysa i endast blöja!
Hu för sommarvärme. Ge mig höstrusk, slagregn och filtbehov!
Pappa Tomas
Klockan är strax efter fem, jag har sovit tre timmar och är klarvaken. Lilla loppan har varit otröstlig mest hela kvällen/natten, vilket har gjort mycket ont i både pappa- och mammahjärtat. Hon har haft så ont i magen och vad vi än gjorde ville inte riktigt gaserna ge med sig. Efter tre timmars guppande, sjungande, klappande – ja, allt – så somnade/däckade tösabiten äntligen. Nyss vaknade hon, men endast för en liten matbit som tur var. Så jag håller tummarna för att det intensiva onda är borta..
Igår började vi med miniform, alla säger att det är oerhört bra och jag ser fram emot att även Molli ska få skörda dess verkningar. Mest av allt vill jag bara slå de där gaserna. På käften, riktigt hårt. Men det går ju inte. Så jäkla typiskt. Dessutom, hur kommer det sig att det ska bli såhär när det är helg? Varför kan det inte ske på en jävla måndag? När de där söta tanterna faktiskt arbetar och kan använda sin tid till att lugna ner oroliga föräldrar? Pyttsan.
Mamma Frida
Vi har en här hemma, en som passar både män och kvinnor. Unisex, universell – kalla den vad du vill, den fungerar för vem som helst när som helst. För att göra det lite enkelt kan man även kalla den för Molli. I innehållsförteckningen hittar ni en kombination av nybadad bebis och en rejäl släng av kräks, kiss och lite bajs såklart. På vissa ställen är kräksaromen extra genomgående. Personligen har vi valt att parfymera hela lägenheten med denna doft.
Mamma Frida
Hurra! Hurra! Idag, klockan 21:21, fyller MolliBus 1 vecka!
Att det redan gått en hel vecka är galet. Känns kortare. Det kan i och få sig bero på den väldigt rubbade dygnsrytmen vi numera följer. Molli föddes nämligen med en stark vilja(tack mamma) och den använder hon ofta. Under hennes första vecka i livet har vi bland annat hunnit mynta uttrycket Godnatt-hicka. Det är nämligen som så att Molli får karatehicka så fort som jag och Frida bestämmer oss för att gå och lägga oss..
Det vänder en aning på tillvaron det här med att skaffa barn. Från att ha varit två individer är man tre och man tänker inte längre främst på sig själv. Som för att fira denna högtidsdag hade vi hembesök av en barnmorska från BVC. Molli visade gott gry och hade gått upp hela 100 gram jämfört med hennes födelsevikt, vilket är kanonbra!
Molli fick i veckan även besök av sina farföräldrar Ann-Britt och Göran. Stolta som få kom de på mysbesök och gav oss bland annat hemmastickade sockor till kalla kvällar. Vi gillar presenter som innebär mera mys.
Nu sover hon som en sten och samlar energi inför kvällen.
Pappa Tomas
Catch the baby by the toe. If it hollers let her go. Eeny, meeny, miny, moe, you are it
Pappa Tomas
…jag är relativt säker på att det istället borde heta Mollirytm. Det är åtminstone det som vi går på här hemma. Men fy sjuttsingen så mys det är! Igår blev vi officiellt utskrivna från BB då tösen vänt sin vikt bra, det gula vara väck och allt annat såg ut precis som det skulle. Idag tappade hon sin lilla navelsak – skönt att vara av med den. Rakt ner i papperskorgen åkte den.
Eftersom det har varit så fint väder idag så passade vi på att gå en sväng med vagnen. Det var härligt! Då det var så varmt ute blev det till att inviga finaste lilla ”sjöklänningen” som MolliMys fått från mormor sin. Den är fortfarande lite stor – men så söjt hon var i den! I övrigt har jag sprungit en runda på stan och inhandlat diverse förnödenheter. Det här med att klämma ut ett barn precis innan midsommarhelgen var ju inte så genomtänkt då allt var stängt när vi kom hem… Så det har blivit en massa baskläder till den lilla i stl. 50 och en och annan fin dress.
Nu ska vi ta och göra oss lite i ordning, eftersom det är en stor afton för lilla Molli. Hon ska få träffa Farmor & Farfar för första gången. Lite Skånemys med andra ord!
Mamma Frida
I nio hela månader av väntan har Frida och jag snokat runt på internet och i butiker efter coola och fräcka kläder till vårt barn. Nu är då äntligen Molli kommen och givetvis ska alla kläder prövas.
Hon gör sig på bild, min dotter. 
Pappa Tomas
För en tid sedan skrev Tomas ett reportage om en silverutställning som fanns på VIDA museum. Utställningen i sig verkade sannerligen makalös och ögat bjöds på diverse delikatesser. Personligen föll jag för ett knapparmband av Ellen von Krusenstjerna. Det var magiskt och det vackraste jag någonsin sett i både konst- och smyckesväg. Ett äkta konstverk. Med andra ord inget för oss vanliga dödliga människor…
…om man inte heter Frida då förstås. För tydligen kommer man en bit på vägen då. Ni förstår – min galenpanna till make köpte detta konstverk till mig! I förlossningsgåva. Med motiveringen att jag givit honom något unikt och att han ville visa sin uppskattning genom att ge mig något unikt. För visst är det unikt, det är ju det som är grejen med konst, det finns bara ett i hela världen och det är mitt. Jag kommer aldrig våga använda det, men titta på det. Det kommer jag göra… Han är ju inte klok! Helt tokigt underbar är han, min man. Jag började ju böla av bara kortet han skrivit så jag kan tro att jag var en syn för gudarna när jag öppnade paketet. Kolla på det:
Finaste armbandet någonsin. Inte bara för att det är med knappar, utan för vad det symboliserar. Trodde inte att det kunde bli vackrare, men tanken på vad det betyder är ju alldeles överväldigande. Det betyder Molli. Det symboliserar att hon kom till världen. En obeskrivlig känsla. Vågar knappt tro på att hon är här, men visst är hon det. Hon ligger så sött och sover här bredvid, min lilla sömntuta. MolliBus.
Mamma Frida
|
|
